St. Georgen, Barockkyrka i Glaucha, Halle, Tyskland

St. Georgen är en barockkyrka utanför de forna stadsmurarna i Glaucha, sydväst om Halles centrum. Planen följer ett grekiskt kors; det enkla tornet står på en fyrkantig bas på östra sidan och fortsätter i oktogonal form från höjden av långhusets taknock, krönt av en böjd kopparklädd huv med kors. De mörkgrå stenväggarna har små fönster och tornets bas bär två urtavlor.

Kyrkan, som första gången dokumenterades 1121, tillhörde 1231-1557 cisterciensernas St. Marien-kloster; Thomas Müntzer var kaplan där 1522 och August Hermann Francke pastor 1692-1715, då han grundade barnhemmet som blev Franckesche Stiftungen. En kolpanna som glömts kvar efter morgongudstjänsten brände ner kyrkan till grundmurarna den 6 december 1740. Nuvarande byggnad med grekisk korsplan uppfördes 1740-1744; skadad i april 1945 förbereddes den för sprängning 1985 och renoverades från 1990.

Namnet syftar på sankt Göran; kyrkan ligger i Glaucha, en tidigare förstad utanför stadsmuren. Sedan 1990 används byggnaden av den frikyrkliga församlingen Evangeliumsgemeinde, inte av den protestantiska församlingen. Av den ursprungliga inredningen återstår bara altaret; läktarna togs bort efter 1985. Tornet har två klockor: en från 1755 av Friedrich August Becker och Francke-Gedächtnisglocke, gjuten 1963 i Apolda.

Kyrkan ligger vid Glauchaer Strasse 9 och är tillgänglig med kollektivtrafik via spårvagnshållplatsen Glauchaer Platz. Parkering finns vid Steg och Moritzzwinger.

Från oktober till december 1813 fungerade byggnaden som militärsjukhus för soldater sårade i slaget vid Leipzig. Denna användning visar den viktiga roll platsen spelade under Napoleonkrigen.