Stadtpfarrkirche St. Blasius, Församlingskyrka i Fulda, Tyskland

Stadtpfarrkirche St. Blasius är en församlingskyrka i Fulda med barockarkitektur arrangerad i tre skepp åtskilda av kolonner. Interiören ramas in av två västra torn som tjänar olika syften inom strukturen.

En första sockenkyrka uppfördes omkring 950, troligen helgad åt Sankt Mauritius och omgiven av en kyrkogård. Efter en brand 1103 byggdes en romansk kyrka med långhus, tvärskepp, kvadratiskt kor och halvrund absid, belagd under Sankt Blasius 1221. Mellan 1447 och 1470 följde en gotisk kyrka, vars nordvästra torn finns kvar. 1771 lät furstbiskop Heinrich von Bibra riva den gamla kyrkan; den senbarocka ersättningen enligt Andreas Anderjochs ritningar invigdes den 18 augusti 1785.

De två takfreskerna av Johannes Andreas Herrlein visar bergspredikan, med en latinsk inskrift som hänvisar till Herrens bön, och Jesus som driver köpmännen ut ur templet. Ovanför skeppets arkader är åtta apostlar målade, fyra andra i koret, där kung David med harpa syns i taket.

Huvudportalen ligger i väster mellan de två 53,60 m höga tornen, med Fulda stadsvapen ovanför trädörren. Det forna tornväktarbostället i södra tornet nås via 162 trappsteg. Långhuset har en mittgång med stengolv i rutmönster och rader av mörka träbänkar.

I södra tornet låg tornväktarens bostad, som användes till dess siste boende dog 1822; dit leder 162 trappsteg. Båda tornen är 53,60 m höga, vart och ett med kvadratisk plattform, gång runt och två lanterniner. Det gotiska norra tornet bär klockorna.