Evangelische Altstadtkirche, Kyrkobyggnad i Gelsenkirchen, Tyskland

Evangelische Altstadtkirche är en kyrka uppförd 1955–1956 efter ritningar av arkitekten Denis Boniver, med rödaktiga tegelpaneler ornamenterade med sten och delade av gråvita betongband. Tre rundbågade portaler med en yttertrappa öppnar sig mot förplatsen. Det fristående 70 meter höga tornet, placerat i vinkel mot långhuset, överstiger huvudbyggnaden med mer än det dubbla och kröns av tre öppna betongbågvåningar och en koppartäckt pyramid.

Den ursprungliga kyrkan förstördes 1944 och arkitekten Denis Boniver ritade en ersättare. Mellan 1955 och 1956 uppfördes den nuvarande byggnaden som en modern återuppbyggnad efter andra världskriget.

Namnet Altstadtkirche (gamla stadens kyrka) påminner om den bykärna som växte upp kring den tidigare S:t Görans kyrka omkring år 1000. Från reformationen till mitten av 1800-talet, då den första S:t Augustinuskyrkan byggdes, användes S:t Göran av både katoliker och protestanter. Den nuvarande byggnaden, återuppförd 1955–1956, bär namnet som Gelsenkirchens protestantiska huvudkyrka.

Byggnaden ligger vid Am Rundhöfchen 1 och har ett 70 meter högt torn med tre öppna betongbågvåningar. Besök är möjliga under gudstjänsttider, och interiören kan ofta ses även utanför dessa tider.

Orgeln, byggd 2001/02 av Karl Schuke i Berlin, har 46 stämmor och 3341 pipor på tre manualer och pedal. Vox humana 8′ sitter i Positivet i en egen svällkammare, och instrumentet styrs av ett mekaniskt/elektriskt dubbelregistratursystem och en elektronisk setter med 4000 kombinationer.