Elbebrücke Schönebeck, Vägbro i Schönebeck, Tyskland

Elbebrücke Schönebeck är en 585 m lång vägbro över Elbe vid kilometer 311,8 som förbinder stadskärnan med Grünewalde. Den östra delen på 425,6 m är en nitad stålfackverksbalk med stolpar och överliggande körbana; över farleden ligger en bågfackverk med dragband.

De första planerna på en fast Elbe-övergång går tillbaka till 1878; tjugo år senare följde ett memorandum till den preussiska regeringen och 1903 en tävling. Stålbron, formgiven av Berlinarkitekten Bruno Möhring och byggd av Dortmunder Stahlbau Aug. Klönne för 1 236 735 mark, invigdes den 30 november 1912. Tillståndet krävde att Grünewalde och Elbenau införlivades den 1 april 1913. Tyska förband sprängde bågen över Elbe i slutet av april 1945; den återuppbyggda bron öppnades den 20 maj 1952 som Ernst-Thälmann-Brücke.

Bron är ett skyddat byggnadsminne; stålkonstruktionen formgavs av Berlinarkitekten Bruno Möhring i jugendstil, och spannet över floden återuppbyggdes 1952 efter att tyska förband sprängt det i april 1945. Namnet Ernst-Thälmann-Brücke kommer från återinvigningen, som utfördes av Rosa Thälmann, änka efter Ernst Thälmann.

Bron har två körfält och kombinerade gång- och cykelbanor på båda sidor och förbinder Schönebecks centrum med Grünewalde. Sedan 2017 gäller en viktgräns på 3,5 ton, bussar undantagna. Fartyg passerar med bara 5,47 m fri höjd vid högvatten, en av de lägsta broarna över Elbe.

Den utbytta överbyggnaden från 1952 över segelleden är bara 7,4 m hög och vilar på en ny pelare, med spännvidder på 72,6 m och 60,9 m. Segelfri höjden på 5,47 m vid en vattennivå på 5,70 m gör bron till en av de lägsta över Elbe.