Stadtkirche St. Dionys, Gotisk kyrka i Esslingen am Neckar, Tyskland

S:t Dionysius kyrka är en gotisk kyrka på södra sidan av torget i Esslingen. Dess norra torn, höjt till 59 meter, och södra torn, 55,5 meter, har olika höjd; den högre åttkantiga mittspiran reser sig över ett fyrkantigt stentorn med smala bågfönster. Det långa rödbruna taket och de höga spetsbågiga fönstren med masverk vetter mot torget, och vid mittornets fot står en liten byggnad med grönt tak.

Här stod en Vitaliskirka omkring år 700, och dess efterföljare från slutet av 800-talet var då den största stenkyrkan i inre Schwaben. Sedan kung Fredrik II år 1213 överlåtit församlingen till Speyers domkapitel uppfördes den gotiska S:t Dionysius: koret ersattes 1297, långhuset förlängdes västerut omkring 1300 och tornen höjdes till 59 och 55,5 meter omkring 1320.

Korets sju fönster bevarar en nästan komplett uppsättning glasmålningar från tidigt 1300-tal, den enda i Tyskland som inte förändrats av 1800-talets restaureringar. Fem fönster har originalrutorna ordnade i fyra kolumner och fjorton rader; av djurserien återstår bara sex av de ursprungliga 24 rutorna. År 1942 monterades glaset ned och sattes efter kriget tillbaka i den ordning Hans Wentzel föreslog, kompletterad 1953 med femton moderna rutor av Adolf Saile.

Kyrkan ligger på södra sidan av Esslingens marknadstorg, intill den katolska Münster St. Paul och Frauenkirche, så alla tre kan ses på en promenad. Inuti gör byggnadens axel en synlig förskjutning där det nya koret tillkom 1297; det platta trätaket och de höga spetsbågiga fönstren präglar skeppet.

Kyrkan bevarar en nästan komplett uppsättning glasmålningar från tidigt 1300-tal, den enda i Tyskland som inte förändrats av 1800-talets restaureringar och rengöringar. Fem kor fönster har till största delen originalrutor; 1942 monterades glaset ned och sattes efter kriget upp igen i en ordning föreslagen av Hans Wentzel, kompletterad med femton moderna stycken av Adolf Saile fram till 1953.