Schloss Burgscheidungen, Barockslott i Laucha an der Unstrut, Tyskland

Schloss Burgscheidungen är ett barockslott ovanför Unstrut i byn Burgscheidungen, byggt av röda och grå stenblock. Det branta taket är täckt av grön koppar och brutet av små takkupor med rundad överdel. Den centrala delen skjuter fram, med en stenbalkong över en tresprångig, kolonnburen entré och en gavel med krön ovanför taklinjen. En gräsmatta och en kullerstensgång leder till entrén.

På Burgberg ovanför Unstrut fanns en befästning redan på 800–900-talet, vars grav delvis påträffades vid utgrävningar på 1960-talet. Platsen nämns som Scidinge i ett tionderegister från Hersfeld 881–899. Åren 1128–1667 hade ätten von Scheidingen sitt säte här, och murverk från renässansen finns kvar. År 1722 övergick Burgscheidungen till ätten von der Schulenburg, som lät Leipzigbyggmästaren David Schatz bygga om det till ett barockslott 1724–1729; arbetet fullbordades 1732.

Namnet Burgscheidungen kommer från Scidinge, som finns i ett tiondelängd från klostret Hersfeld mellan 881 och 899, och fördes vidare från den äldre Scidingeburg till dagens slott. Åren 1760–1761 vistades Leipzigs huslärare Christian Felix Weiße, vän till Lessing och Gellert, här som gäst hos grevarna von der Schulenburg. Slottet och dess trädgård tillhör i dag projektet Gartenträume Sachsen-Anhalt.

Slottet ligger högt över Unstrut, bakom en gräsmatta och en kullerstensgång fram till den trefaldiga bågporten. Den terrasserade trädgården, anlagd av David Schatz, avgränsas av en liten kanal och ingår i projektet Gartenträume Sachsen-Anhalt, vars trädgårdar kan besökas via nätverket.

Påståendet att ett slag mellan thüringare och franker stod här 531 vilar på Widukind av Corvey, som skrev på 960-talet och kallade platsen Scithingi. Utgrävningarna på kullen av Landesmuseum für Vorgeschichte i Halle 1960–1962 gav inget från merovingisk tid, och historikerna betvivlar i dag identifieringen.