Liebfrauenkirche Recklinghausen, Nygotisk församlingskyrka i Recklinghausen, Nordrhein-Westfalen, Tyskland

Liebfrauenkirche är en nygotisk kyrka i rött tegel med ett centralt fyrkantigt torn krönt av en brant mörk skiffer-spira. Tornet har parade spetsbågiga fönster och en urtavla, och de lägre sidopartierna har stora spetsbågiga fönster och gavlar. Invändigt är den en treskeppig hallkyrka med lika höga skepp.

Gruvdriften vid General Blumenthal från 1873 förde gruvarbetare till Dortmunder och Castroper Straße, och befolkningsökningen ledde till en provisorisk korsvirkeskyrka som invigdes den 9 oktober 1900. Arkitekten Franz Lohmann ritade den permanenta kyrkan, som påbörjades 1901 och invigdes den 19 oktober 1903. Sedan 1987 är den ett skyddat byggnadsminne.

Kyrkans namn kommer från föregångaren, en provisorisk korsvirkeskyrka invigd 1900 som Rosenkranzkirche, vars folkliga namn Liebfrauenkirche blev kvar. I höger sidoskepp visar Mariaaltaret hur Maria räcker ett radband till den helige Dominikus. I det smala västtornet hänger fem klockor av gjutstål från Bochumer Verein, tre från 1922 och två från 1958.

Kyrkan ligger på en höjd vid Castroper Straße 43, dit man kommer från Liebfrauenstraße via en infart och från Rosenstraße via två trappor. Av de fem ingångarna har den främre vänstra dörren byggts om till en stegfri ingång för besökare med nedsatt rörlighet. Inuti är mittskeppet och sidoskeppen lika höga, så hela golvet kan passeras på en nivå.

Tornets nedre del är fyrkantig och blir rund uppåt; på 45 meters höjd står apostlarna Petrus och Paulus figurer. De fem gjutstålklockorna kommer från två generationer: de tre stora (ais°, cis′, e′) göts 1922, de två små (fis′, gis′) tillkom 1958.