Dominikanerkloster St. Albert, Dominikankloster i Leipzig, Tyskland

Dominikanklostret St. Albert är ett dominikankloster på Georg-Schumann-Straße 336 i stadsdelen Wahren i Leipzig. Klosterkyrkan, som uppfördes 1951–1952 enligt arkitekten Andreas Marquarts ritningar, är en vitmålad hallkyrka av putsat tegel med ett klocktorn i öster. Rundbågen återkommer i orgelläktaren, koret och fönstren.

Ett första dominikankloster grundades i Leipzig 1231; dess kyrka Paulinerkirche invigdes 1240 av ärkebiskop Hildebrand av Magdeburg. Klostret upplöstes 1539 under reformationen och byggnaderna övergick 1543 till Leipzigs universitet. Dominikanerna förvärvade tomten i Wahren 1931 och invigde den 20 december 1931 ett kapell i det befintliga huset; klosterkyrkan invigdes den 16 november 1952.

Klostrets namn syftar på dominikanen och lärde Albertus Magnus; gemenskapen driver ett referensbibliotek med omkring 5 000 band om teologi, filosofi och konst samt ett gästhem med 16 rum och mötesrum. Medlemmarna arbetar som församlingspräster och andliga vägledare, och evenemang kring andliga teman anordnas.

Klostret ligger på Georg-Schumann-Straße 336 i stadsdelen Wahren i norra Leipzig. Anläggningen omfattar ett gästhus med 16 rum, konferensrum, ett oratorium och ett rum med öppen spis, och evenemang kring andliga teman anordnas. Biblioteket med omkring 5 000 band om teologi, filosofi och konst är en referenssamling med begränsad allmän tillgång.

Den 5 augusti 1999 avtäckte Israels ambassadör Avi Primor en minnesplatta i klosterkyrkan över överordnade Aurelius Arkenau, som där hade gömt judar, desertörer, kommunister och tvångsarbetare mellan 1942 och 1945. I Yad Vashems namn förklarade han honom postumt som Rättfärdig bland folken.