Dominikanerkloster Soest, Klosterkomplex med kyrka i Soest, Tyskland

Dominikanerkloster Soest är ett medeltida klosterkomplex centrerat kring en kyrkobyggnad i staden Soest. En bevarad flygel av den ursprungliga korsgången står fortfarande kvar och ansluter till en intilliggande kommersiell byggnad.

Dominikanklostret grundades mellan 1228 och 1232 och erkändes 1241 som ett fullständigt konvent, vilket krävde minst tolv bröder. Det tillhörde provinsen Teutonia och senare Saxonia, trots motstånd från ärkebiskoparna i Köln. Efter reformationens införande i Soest 1531/32 tog bröderna hand om den kvarvarande katolska minoriteten. Gemenskapen upplöstes 1814 och Heliga korsets kyrka revs 1820.

I Soest kallades dominikanerna ”svarta bröderna”; gågatan Brüderstraße i nordvästra delen av gamla stan för vidare namnet. Även värdshuset Mönchshof syftar på munkarna, men enligt källan kan kopplingen vara ohistorisk. Klosterarkivet förvaras i dag i Staatsarchiv Münster.

Den bevarade flygeln ligger i nordvästra delen av Soests gamla stad, i gågatan kring Brüderstraße, och är sammanbyggd med ett intilliggande varuhus; den ses alltså utifrån i stället för att man går in i ett kloster. Klosterarkivet förvaras nu i statsarkivet i Münster.

1754 bodde omkring 40 munkar i klostret, men vid dess upplösning återstod bara en handfull. Denna kraftiga nedgång speglar bredare förändringar i det religiösa livet under den perioden.