Dominikanerkloster Bamberg, Klosterkyrka med konventsbyggnader i Bamberg, Tyskland

Dominikanklostret är ett komplex med en kyrka, korsgång och utökade konventsbyggnader som utvecklades under flera århundraden. Platsen sträcker sig längs floden Regnitz och inkluderar en korsgång med 42 begravningsplattor tillsammans med andra utrymmen för klosterliv.

Biskop Wulfing von Stubenberg, själv dominikan, hämtade orden till Bamberg 1304; den första bosättningen låg vid Nikolauskapelle. År 1310 fick orden tillstånd att bygga ett kloster. Markköp under 1600-talet gav anläggningen dess ännu synliga storlek. Klostret sekulariserades; munkarna kunde stanna till 1806, och från 1804 användes byggnaderna som kasern fram till 1912.

Kyrkan fungerar nu som en plats för universitetet i Bamberg samtidigt som den behåller sin ursprungliga religiösa arkitektoniska karaktär. Besökare kan fortfarande uppleva den rumsliga designen och begravningsmonumenten som speglar platsens andliga betydelse.

Platsen ligger längs floden Regnitz i centrala Bamberg och är tillgänglig till fots. Besökare bör veta att delar av komplexet nu används av Statens byggnadsverk och kanske inte alltid är helt öppna för allmänheten.

Korsgången byggdes under furstbiskop Georg I von Schaumberg (1459–1475), vars vapen pryder en slutsten. Dendrokronologi visar att virket till takstolarna fälldes mellan 1460 och 1463, och i korsgången finns 42 gravplattor över avlidna ordensmedlemmar.