Dominikanerkloster Bad Wimpfen, Gotisk kyrka i Bad Wimpfen, Tyskland

Dominikankyrkan i Bad Wimpfen är en salskyrka med ett 14 meter brett skepp och ett smalt, fyra travéer långt gotiskt kor med 5/8-avslutning och masverksfönster, färdigt i början av 1300-talet. Skeppet höjdes med en fönsterzon 1713; huvudportalen bröts in i norra väggen på 1700-talet, där en äldre portals spetsbåge ännu syns i murverket. En stenplatta mitt i skeppet täcker en krypta som användes som begravningsplats 1735–1807.

Dominikanerorden fick platsen på kullen sydväst om Wimpfens Pfalz genom en donation från Engelhard von Weinsberg. Joachim Brodts klosterkrönika från 1721 anger 1264 som året för grundstensläggningen, medan en äldre kopiebok nämner 1273 som byggstart; högaltaret invigdes till det Heliga Korset 1269 av Albertus Magnus. Kyrkan nådde sin nuvarande plan med korets fullbordande i början av 1300-talet, och långhuset höjdes 1713–1715.

Sedan klostret upplöstes 1818 är kyrkan katolsk församlingskyrka helgad åt det heliga korset. En korsrelik, innesluten i ett litet metallkors med fyra ädelstenar, har vördats här sedan 1200-talet; pilgrimsfärden började 1719 på korsets upptäcktsdag (3 maj).

Huvudingången ligger i norra muren och bröts igenom vid ombyggnaden på 1700-talet; på en annan plats i samma mur syns fortfarande en tidigare portiks spetsbåge i murverket. Långhuset vetter åt väster mot den sluttande mark där stadsmuren en gång löpte, därför lades portalen i norr. De före detta klosterbyggnaderna, köpta av staden 1838, rymmer skolor.

Korsreliken som hittades 1717 i det gamla högaltaret låg i en blykapsel från 1200-talet. Det är ett litet metallkors med fyra ädelstenar som omsluter en flisa av Jesu Kristi kors. Den första korsvallfärden ägde rum 1719 på festen för korsets upptäckande den 3 maj.