Palais de Büsing, Neobarockt stadspalats i Offenbach am Main, Tyskland

Palais de Büsing är ett tvåvånings neobarockt stadspalats under ett skiffertäckt mansardtak, vars putsade fasad delas av stensocklar och segmentbågformade fönsteromfattningar. På parksidan löper en terrass över hela bredden, sluten av en balustrad i sandsten och nådd via en trappa som flankeras av två liggande lejon som överlevde flygräden 1943. Envånings kolonnflyglar förbinder huvudbyggnaden med två lägre paviljonger vid Herrnstrasse.

Peter Bernard och Johann Georg d'Orville lät under andra halvan av 1700-talet uppföra ett herrskapshus med landskapspark här; 1775 tillbringade Goethe en sommar där med Lili Schönemann. År 1891 övergick egendomen till Adolf Freiherr von Büsing-Orville, som från 1899 gav arkitekten Wilhelm Manchot i uppdrag att bygga ut den till ett neobarockt stadspalats, vilket förklarar dagens namn. Staden Offenbach förvärvade byggnaden 1921 och använde den som rådhus; ett flyganfall i december 1943 lämnade bara ytterväggarna. Sidoflyglarna återuppfördes 1952–53, huvudflygeln 1982–84.

Palatsets namn kommer från Adolf Freiherr von Büsing-Orville, vars mor tillhörde familjen d'Orville; han lät från 1899 Wilhelm Manchot bygga ut herrgården till ett nybarockt stadspalats. Före första världskriget tillverkade Rudolf och Otto Linnemann från Frankfurt glasmålningar för byggnaden. På sommaren hålls konserter på innergården.

Delar av palatset hyrs av det intilliggande hotellet som konferensrum och för evenemang av alla slag, och på sommaren hålls konserter på innergården. Terrassen mot parken, som nås via trappan med två liggande lejon, vetter mot Büsingpark. Fråga hotellet i förväg om rummen är öppna under ett evenemang.

De två liggande lejonen vid trappan på parksidan överlevde flygräden i december 1943, då bara ytterväggarna av palatset stod kvar. De är huggna i sandsten och står vid foten av trappan upp till terrassen med balustrad, en detalj som lätt förbises när man kommer från gatan.