Burg Liebau, Slottsruin i Pöhl, Tyskland

Burg Liebau är ruinen av en utskottsborg på en flack klippavsats på Elsterdalens högra sluttning, sydväst om byn Liebau i kommunen Pöhl. Platån är nästan triangulär och mäter 50 gånger 30 meter; den hade troligen ett försvars- och bostadstorn, ett porttorn och en ringmur med skyttegång. Två sektionsgravar omkring 5 meter breda och 2 meter djupa höggs ur klippan, och en 20 till 25 meter bred halsgrav med vindbrygga skyddade östsidan.

Borgen Liebau omnämns första gången 1327 som "castrum lubawe". På 1300-talet bytte Plauens fogde Henrik den äldre borgen, bland annat, med Wettinerna. 1441 ägdes den av familjen Doelau, som lät bygga om den i renässansstil mellan 1500 och 1550. 1640 plundrades borgen av svenska legosoldater och trapptornet sattes i brand; efter 1742 förföll den.

Platsen bär ett namn med slaviskt ursprung som fortfarande är en del av den lokala identiteten idag. Den står som en tyst påminnelse om hur adelsfamiljer formade landskapet och deras koppling till denna kulle.

Burg Liebau ligger på en flack klippavsats på Elsterdalens högra sluttning, sydväst om byn Liebau i kommunen Pöhl och cirka 2 km norr om Pöhls damm. Ruinen är ett skyddat arkeologiskt minnesmärke; stigarna är omarkerade och marken ojämn, så stadiga skor behövs. 300 m söder om byn, vid slutet av Rittergut-parken, ligger Burgstall Alt-Liebau, en separat medeltida lämning utan skriftliga belägg.

Ett slående försvarsdike skär genom själva klippan, resultatet av omfattande arbete över tid. Denna uthuggna fördjupning avslöjar hur mycket ansträngning som lades på att befästa positionen mot angrepp.