Burg Heid, Slottsruin i Schillingen, Tyskland

Burg Heid är ett herrgårdskomplex av lågborggstyp i Schillingen i Rheinland-Pfalz, inte en ruin: två porttorn med hjälmtak flankerar en port med von Nell zu Thomenachers vapen hugget i sandsten, följda av ett stort runt torn, ett bergfried och en stallbyggnad av liknande form. Framför huvudbyggnaden står en halv brunnskål med musselribbor från 1700-talet.

Godset uppstod på 1300-talet på Schillingens och Hedderts marker och tillhörde på 1700-talet domkapitlet i Trier. År 1804 förvärvade konstsammlaren Peter Job Hermes egendomen på auktion; omkring 1850 byggde hans brorson Johann Peter Job Nell om den till riddargods och herrgård, och namnet Burg blev med tiden det gängse. År 1932 lade familjen von Nell ned jordbruket och generaldirektör Achter från Mönchengladbach köpte godset, som i dag drivs av hans sonson.

Namnet Heid kommer från Gutshof Heid, en gård som uppfördes på 1300-talet på Schillingen- och Heddertmark; någon förkristen helig betydelse finns inte belagd. Sedan omkring 1850 är von Nell zu Thomenacher-släktens vapen inhugget i sandsten ovanför porten mellan de två porttornen, det tydligaste spåret av familjen som gjorde gården till ett riddargods.

Burg Heid ligger vid vägen mellan Lampaden och Heddert på Schillingens mark, nära den tidigare järnvägsstationen i Lampaden och Heider Mühle. Det är en privat egendom som fortfarande drivs av ägarens familj och inte är öppen för besök; porten, tornen och gårdsplanen syns från den allmänna vägen. Anläggningen ligger cirka 330 m över havet nedanför den 530 m höga Heidkopf.

Dammen som anlades intill gården antyder att anläggningen en gång hade karaktär av vattenslott, och vapnet för ätten von Nell zu Thomenacher, hugget i sandsten ovanför porten mellan de två porttornen, pekar i samma riktning. Den halva brunnsskålen med musselribbor på huvudbyggnadens fasad härrör från 1700-talet; den tidigare brunnsstolpen ersattes senare av en pelare i röd sandsten som bär en Gudsmodersfigur med barnet på höger arm.