Burg Abenberg, Slott i Abenberg, Bayern, Tyskland

Abenbergs slott är ett komplex på en kulle vars äldsta bevarade del är ringmuren som byggdes mellan 1230 och 1250, då huvudborgen fördubblades i yta. Ett 33 meter högt torn, Luginsland, återuppfördes på 1870-talet; i dag rymmer området en restaurang, ett hotell, ett konferenscentrum, Huset för frankisk historia och Spetsmuseet.

Greve Adalbert II av ätten Abenberg lät på 1000-talet bygga ett första slott till största delen i trä. Mellan 1130 och 1140 ersatte greve Rapoto det med ett stenborg på 40 gånger 40 meter, vars fristående bostadstorn hade 2,5 meter tjocka murar av sandstenskvader. Den manliga linjen dog ut omkring 1200; 1236 övergick borgen genom giftermål till Hohenzollern, dåtidens borggrevar av Nürnberg, som mellan 1230 och 1250 fördubblade huvudborgen och byggde ringmuren, den äldsta bevarade delen. 1296 såldes den till furstbiskopsdömet Eichstätt.

Slottet rymmer knypplingsmuseet, öppnat 2001, och Haus fränkischer Geschichte; knypplingsmuseet är det enda i sitt slag i Bayern. På området hålls sommarkonserter och Feuertanz-festivalen, och vigslar förrättas där. Det 33 meter höga Luginsland-tornet återuppfördes efter 1875 av München-konsthantlaren K. J. Zwerschina.

Besökare bör vara beredda på trappor och ojämna ytor eftersom slottet ligger på förhöjd mark. Kombinationen av museer, övernattning och matalternativ innebär att du enkelt kan tillbringa flera timmar eller en hel dag med att utforska platsen.

Söder om huvudborgen ligger en äng som Wolfram von Eschenbach kallar "anger ze abenberc" i Parzival och klagar över dess dåliga skick. Det är den enda dokumenterade turneringsängen vid en bayersk borg. Seriealbumet "Die Ritter von Königsfeld" (1965) använde borgen som förlaga efter att Jean Graton hade stannat där i två dagar för att fotografera.