Residenztheater, Neoklassisk teater i Altstadt-Lehel, München, Tyskland

Residenz Theatre är en neoklassisk teater vid Max-Joseph-Platz i Münchens Altstadt-Lehel, uppförd 1950–1951 på grundmurarna efter det gamla hovteatern. Den ljusgrå stenfasaden kretsar kring en hög indragen glasvägg, delad i tre horisontella band av smala kolonner, med KAMMERSPIELE ingraverat vid basen; ovanför ligger en rad rektangulära fönster, ett flackt mörkt tak och en stenbalustrad. Sidopartierna har släta väggar och höga fönster, och till höger sitter ett välvt fönster ovanför en lägre sluten del.

Kurfurste Maximilian III Joseph lät 1751–1753 uppföra ett första Residenztheater som operahus genom hovarkitekten François de Cuvilliés den äldre; det öppnade med Ferrandinis Catone in Utica och 1781 uruppfördes Mozarts Idomeneo där. Förstört i andra världskriget byggdes det 1950–1951 upp igen på de gamla grundmurarna; den räddade rokokosalongen återuppfördes 1958 på annan plats som Cuvilliés-teatern.

Münchenborna kallar teatern för ”das Resi”. Namnet skiljer den från grannhuset Nationaltheater, hem för Bayerska statsoperan. Sedan 2011 leder Martin Kušej Bayerisches Staatsschauspiel; bland föregångarna finns Dieter Dorn (2001–2011) och Kurt Meisel (1972–1983).

Residenztheater ligger vid Max-Joseph-Platz intill Nationaltheater i Münchens gamla stad. Ingången är i gatunivå under stensockeln, och den glasade mittpartiet med inskriften KAMMERSPIELE markerar huvudfasaden. Cuvilliés-Theater i Residenz är en separat scen som besöks på egen hand.

Scenen är uppkallad efter skådespelaren och regissören Kurt Meisel, som ledde huset 1972–1983. Byggnaden står på grundmurarna från rokokooperahuset från 1753, men bortsett från de infogade yttermurarna har den inget gemensamt med den gamla hovteatern.