Lüne Abbey, Benediktinskt nunnekloster i Lüneburg, Tyskland

Lüne kloster är ett evangelisk-lutherskt konvent i Lüneburg, grundat 1172 som benediktinskt nunnekloster. De tegelbyggnader som återuppfördes i tegelgotik efter en stor brand 1380 bildar en L-formad anläggning kring korsgången. Klosterkyrkan Sankt Bartholomäus, byggd 1373–1479, är 32,71 m lång och 14,16 m hög, med polygonal kor och höga spetsbågiga fönster. Vid takens möte reser sig ett smalt torn med spira.

Lüne kloster grundades 1172 av en gemenskap på färre än tio adliga kvinnor från Nordborstel under Hildeswidis von Marcboldestorpes ledning, vilka flyttade in i ett kapell som uppförts 1140. Stiftelseurkunden undertecknades av biskop Hugo av Verden, Henrik Lejonet och abbot Berthold II vid S:t Mikael i Lüneburg. Klostret antog Benediktinregeln under 1200-talet; byggnaderna brann 1240 och 1372 och återuppfördes närmare Lüneburg.

Klostret har fått sitt namn från byn Lüne och gav namn åt Amt Lüne och församlingen Lüne. Nunnorna kom mestadels från Lüneburgs patricierfamiljer och undervisades i latin, de fria konsterna, kristen lära och liturgi. Sedan 2023 är Amélie Gräfin zu Dohna abbedissa, hon efterträdde Reinhild Freifrau von der Goltz.

Besök ordnas bäst genom guidade turer, som kan bokas genom myndigheten Klosterkammer Hannover. Planera tillräckligt med tid för att utforska korsgången, kyrkan och textilsamlingarna i lugn takt.

Refektoriets östra vägg har väggmålningar som tillskrivs Hinrik Levenstede den yngre, utförda omkring 1490: en Anna selbdritt med sju manliga och sju kvinnliga helgon på ömse sidor. De doldes under puts efter reformationen. Ovanför nunnornas koraltare hänger en Kristi klagan från Lucas Cranach den äldres verkstad, och ovanför den en målad träskulptur av en ljusstakemadonna från omkring 1500.