Schloss Ringberg, Byggnadsminne i Kreuth, Bayern

Schloss Ringberg är ett komplex av ljusgrädd och ljusgrå sten på en skogsbevuxen sluttning av Ringberg, cirka 906 meter över Tegernsee. En lång flervåningslänga med branta grå tak, runda och fyrkantiga torn och en arkad i markplanet omsluter en liten gård; i mitten reser sig ett fyrkantigt torn med balkong och till höger skjuter en flygel med pyramidtak ut.

Hertig Luitpold Emanuel i Bayern beslöt 1911 att bygga ett slott på Ringberg, där familjen ägde stora marker. Bygget inleddes 1912 och pågick i över sextio år, finansierat genom försäljning av slottet Possenhofen och egendomar i München. Hertigen dog 1973 utan att slottet var färdigt; genom ett arvsavtal från 1967 övergick det till Max-Planck-Gesellschaft, som byggde om det till ett konferenscentrum som öppnade 1983.

Slottet visar en blandning av olika byggnadsstilar, från historiska former till art déco. Den som går förbi utanför kan känna igen denna konstnärliga variation i fasaden och takformerna.

Slottet drivs i dag av Max Planck-sällskapet som konferenscenter och är inte tillgängligt för enskilda besökare. Den som vill beundra exteriören kan skymta den från vandringsleder i omgivningen.

Friedrich Attenhuber var en münchensk målare, inte arkitekt, och formgav allt på Ringberg från arkitekturen till inredningen och målningarna. Han bosatte sig permanent 1930 och 1947 hoppade han från slottets torn. Hans tidigare postimpressionistiska verk hänger på andra våningen, de senare realistiska målningarna i bottenvåningen och på första våningen.