Gustavia, Arkeologisk plats på halvön Mönchgut, Tyskland

Gustavia är platsen för en oavslutad svensk hamnstad som påbörjades 1806 på Rügens sydöstra kust, väster om Groß Zicker. Nästan inget finns kvar ovan jord: de synliga lämningarna är två stenfyllda trälådor av 7,2 m långa furuplankor, 6,4 m från varandra, på cirka 3 m djup utanför halvön Zickersches Hövt.

Gustavia var en svensk hamnstad som planerades från 1806 vid Zicker See, en vik som officerarna Boye och Gripenberg ansåg lämplig för 300 till 400 fartyg. Kung Gustav IV Adolf beordrade bygget den 11 september 1806: varv, docka, sjöfartsskola och över 30 byggnader planerades. Fransmännen ockuperade Rügen 1807 och jämnade anläggningarna med marken; Sverige övergav projektet och Preussen, som 1815 fick Svenska Pommern, återupptog det aldrig.

Namnet hedrade kung Gustav IV Adolf, som beordrade hamnen den 11 september 1806; staden planerades också som handelsköping. Officerarna Boye och Gripenberg hade mätt Zicker See den sommaren och funnit den lämplig för 300 till 400 fartyg. En namne finns i Karibien: Gustavia på Saint-Barthélemy, svensk koloni 1785–1877, är uppkallad efter Gustav III.

Platsen ligger väster om Groß Zicker på halvön Mönchgut, nära Zicker See. Fyndet 1995 gjordes genom flygbildsprospektering; trä- och stenlådorna ligger cirka 3 meter djupt utanför halvön Zickersches Hövt och syns inte från land. Viken användes som skyddad vinterhamn.

1995 påvisade en flygbildsprospektering två trälådor utanför halvön Zickersches Hövt; dykare identifierade dem som 7,2 meter långa tallplankor fyllda med sten, med 6,4 meters mellanrum. Dendrokronologi daterade virket till början av 1800-talet, slutet av den svenska tiden. De är rester av en landningsbrygga som byggdes omkring 1813 efter fransmännens tillbakadragande.