Beyenburger Brücke, Stenvalvsbro i Schwelm, Tyskland

Beyenburger-bron är en stenvalvsbro som korsar floden Wupper och förbinder områden i Wuppertal och Schwelm. Den visar solid medeltida konstruktion med robust murverk och karakteristiska valv som till stor del förblivit oförändrade.

Bron dokumenteras första gången 1336, då den fungerade som en viktig punkt på handelsvägen från Köln genom Dortmund till Soest. Under århundradena förblev den en viktig korsning vars betydelse fortsätter än idag.

Wupper utgör här gränsen mellan Rhenlandet och Westfalen, förr mellan franker och saxare och senare mellan Berg och Kölns elektorsstift. Namnet Porta Westfalica, porten till Westfalen, överfördes på vägen som skär genom en liten ås nära bron. Under medeltiden använde bara ryttare och fotgängare den direkta vägen över åsen; kärror tog en mindre brant omväg via Brambecke och Weuste, där hålvägsspår ännu syns i skogen norr därom.

Över bron går Kurvenstraße (Landesstraße 411); på Schwelmsidan ansluter den till korsningen Wupperstraße, Beyenburger Straße och Straße Porta Westfalica. Dalen ligger mer än 100 höjdmeter under omgivande åsar, så tillfarterna norr- och söderifrån är branta och starkt kurviga. Spår av den gamla vägens nedskurna hålväg finns kvar i skogen söder om floden och norr om Weuste.

Namnet Porta Westfalica, "porten till Westfalen", kommer från själva Wupperövergången: Beyenburger Straße skär genom en liten ås nära bron, och under medeltiden använde bara ryttare och fotgängare denna direkta väg, medan kärror tog en mindre brant omväg via Brambecke och Weuste. Norr om Weuste syns fortfarande tydliga hålvägsspår av den gamla vägen i skogsmarken.