Quedlinburgs stift, Före detta världsligt kanonissstift i Quedlinburg, Sachsen-Anhalt, Tyskland

Quedlinburgs abbedi är en tidigare stiftelse för världsliga kanonissor på slottberget i Quedlinburg. Dess kyrka, Stiftskirche St Servatius, är en romansk byggnad med två kvadratiska torn av grov mörk mursten, krönta av branta röda pyramidtak med kors. Lägre flyglar har krämfärgade väggar och röda tegeltak, och en korsvirkesdel med bruna bjälkar står centralt.

Quedlinburgs stift grundades 936 av kung Otto I på begäran av sin mor, drottning Matilda, till minne av hennes make kung Henrik Fågelfängaren, som begravdes på borghöjden. Det var ett stift för världsliga kanonissor, inte ett kloster, och abbedissorna hade säte i riksdagen. Abbedissan Anna II av Stolberg införde reformationen 1539, och Preussen övertog stiftet vid sekulariseringen 1802/03.

Gemenskapen var ett världsligt kanonissestift, inte ett kloster med klosterlöften: de ogifta adelsdamerna följde Aachenregeln från 816. Den fullständiga titeln "Kaiserlich freie weltliche Reichsstift Quedlinburg" användes till 1802. Abbedissan hade säte och röst i riksdagen, och kyrkan rymmer än i dag kvarlevorna efter sankta Mathilde och hennes sondotter, abbedissan Mathilde.

Klosterområdet är öppet för besökare och har flera byggnader med utställningar om medeltida klosterliv och byggnadsarv. Bästa tiden att besöka är under dagsljus när du kan utforska byggnaderna grundligt och lägga märke till byggnadsdetaljerna.

Abbedissan hade säte och röst i riksdagen, på Rhenländernas prelatbänk inom kollegiet av regerande furstar. Gemenskapen var ett världsligt kanonissestift, inte ett kloster: medlemmarna följde Aachenregeln från 816 och behöll egen egendom. Skattkammaren förvarade 800-talets Samuhelevangelium, stulet av en amerikansk soldat efter andra världskriget och återlämnat 1993.