Auferstehungskirche, Kyrkobyggnad i Bad Oeynhausen, Nordrhein-Westfalen, Tyskland

Auferstehungskirche är en protestantisk kyrka i Bad Oeynhausen, återuppbyggd 1953–1956 efter en brand 1947 enligt ritningar av Diez Brandi. Den är byggd av grov brun sten med ett högt fyrkantigt torn i hörnet där två flyglar möts; tornet har vitramade öppningar, en klocka med guldfärgade visare och en guldfigur på toppen. Vänstra flygeln är lägre med små fönster, högra gavelflygeln har höga välvda fönster. Inuti byggde Paul Ott 1956 orgeln med 42 stämmor på tre manualer och pedal.

1867, efter stadens grundande, inrättades en församling i Bad Oeynhausen; området hade tidigare hört till Laurentiuskirche i Rehme. Den första Auferstehungskirche uppfördes från 1872 i nygotisk stil, invigdes 1879 och byggdes ut 1907. En brand förstörde den i februari 1947, medan brittiska militärregeringen hade rekvirerat stadskärnan. Församlingen beslutade 1952 att återuppbygga kyrkan; byggnaden, omformad av Diez Brandi, restes från 1953 och invigdes 1956.

Inredningen från 1950-talets återuppbyggnad präglar interiören: Gerhard Marcks gjorde krucifixet, dopfunten och altarljusstakarna, Arnold Rickert predikstolen och Hans Gottfried von Stockhausen korfönstret bakom altaret. Paul Otts orgel från 1956 har 42 register på tre manualer och pedal.

Kyrkan ligger i stadskärnan; det fyrkantiga stentornet med urtavla markerar hörnet där de två flyglarna möts. Huvudingången ligger på gavelsidan med de höga välvda fönstren. Interiören är tillgänglig kring de protestantiska gudstjänsterna; inne finns Paul Otts orgel från 1956 med 42 register på tre manualer.

Kyrkan brann i februari 1947, under den tid då Bad Oeynhausen var säte för den brittiska militärregeringen och högkvarter för brittiska Rhenarmén och stora delar av centrum rekvirerats och förklarats som spärrområde. Församlingen använde därefter en nödkyrka till dess att den återuppbyggda kyrkan invigdes 1956; nödkyrkan återanvändes 1969 som Kreuzkirche i Vlotho-Wehrendorf.