Kloster Sankt Zeno Reichenhall, Före detta augustinerkorherrekloster i Bad Reichenhall, Tyskland

Kloster Sankt Zeno Reichenhall är ett före detta augustinerkorherrekloster i Bad Reichenhall. Dess kyrka Sankt Zeno är den största romanska kyrkobyggnaden i Oberbayern, invigd 1228. Korsgången, byggd i slutet av 1100-talet, har gotiska kryssribbvalv med individuellt skulpterade slutstenar. Anläggningen omfattar ett kapitelsal med romanskt valv och använder lokal Untersbergsmarmor för reliefer och golv.

En cell grundad omkring 803 av ärkebiskop Arno av Salzburg, enligt legenden av Karl den store, följdes av ett benediktinkloster på 800–900-talen och ett kollegiatstift på 1000-talet. Den 5 april 1136 återupprättade ärkebiskop Konrad I av Abensberg det för augustinska kaniker, vars regel troligen infördes omkring 1123. Upplöst 1803 övergick byggnaderna 1852 till Engliska fröknarna.

Klostrets namn kommer från Sankt Zeno, vald till skyddspatron eftersom Reichenhallbäckenet var utsatt för översvämningar och Zeno åkallades mot översvämningar. Från 1720 till 1803 bryggde kanikerna öl för eget bruk och för de församlingar de betjänade; otillåten försäljning till värdshus i Reichenhall ledde till konflikter med ortens bryggare.

Kyrkan och korsgången är tillgängliga för besökare, och guidade turer finns för att utforska byggnadsdetaljerna i lugn takt. Det är klokt att kontrollera öppettiderna i förväg och bära stadiga skor, eftersom anläggningen har trappor och ojämna gångvägar.

Fram till 1500-talet ägde klostret saltpannor vid Reichenhalls saltverk, vilket gav dess främsta inkomst. Detta saltmonopol gjorde det möjligt för samfundet att underhålla och utöka sina anläggningar under många århundraden.