Finowkanalen, inre vattenväg i Brandenburg, Tyskland

Finowkanalen är en 56 km lång vattenväg från Liebenwalde vid Havel till Hohensaaten vid Oder och löper mellan Zerpenschleuse och Liepe parallellt med Havel-Oder-vattenvägen. På fotografiet går den rakt mot en trädhorisont: på vänstra stranden en låg stödmur av rödbrunt tegel och en klippt häck, på den högra kala träd och höga vassrör. Dess historiska inledande avsnitt, Langer Trödel, återanslöts 2016.

Vattenvägen skapades i början av 1600-talet för att möjliggöra handel och transport mellan avlägsna regioner under lokala härskare. Senare århundraden medförde tekniska uppgraderingar för att hantera ökande trafik och modernisera infrastrukturen.

Kanalen har fått sitt namn av floden Finow, vars lopp den följer mellan Liebenwalde och Liepe. På 1800-talet kallades Finowdalen för "Märkisches Wuppertal" eftersom vattenvägen drog till sig metallbearbetande industri. Sedan 2016 är den historiska sträckan Langer Trödel åter ansluten och kanalen används främst av fritidsbåtar.

Kanalen sträcker sig cirka 56 km från Liebenwalde vid Havel till Hohensaaten vid Oder; den historiska sträckan Langer Trödel är åter ansluten sedan 2016. Mellan Zerpenschleuse och Liepe löper den parallellt med Havel-Oder-vattenvägen och uppgår i den från Liepe. Den förvaltas av vattenvägsmyndigheten i Eberswalde och används i dag främst av båttrafik.

Åren 1898 och 1899 provade Siemens & Halske elektrisk fartygsdragning i kanalen mellan Eberswaldes stads sluss och Ragöse sluss, med systemen Köttgen och Lamb. Lamb föreslog en motor på en fast vajer, Köttgen ett elektriskt draglokomotiv. Erfarenheterna användes vid dragbanan längs Teltowkanalen och vid slustrappan i Niederfinow.