Andreaskirche, Romersk kyrkobyggnad i Leipzig-Knautnaundorf, Tyskland.

Andreaskirche är en kyrkobyggnad med romanska inslag i Leipzig-Knautnaundorf, byggd av tung sten med rundbågar och en symmetrisk plan. Dess enkla interiör bevarar den grundläggande strukturen som medeltida kyrkor behövde för sin religiösa funktion.

Tornets runda skaft hör till ett kapell från före 1100, genom analogi knutet till slottskapellet i Groitzsch och Wiprecht von Groitzsch. Omkring 1500 revs absiden och en sengotisk sal med polygonal avslutning byggdes till. 1719–1723 uppfördes tornets åttkantiga överdel och läktare inreddes; efter ett blixtnedslag 1972 rekonstruerades kapellets romanska interiör fram till 1994 enligt Gerhart Paschs plan.

Kapellet är helgat åt sankt Andreas och kyrkogården runt det används fortfarande av byn. En vapensten för Caesar Pflugk och hans mor Agnes Loser, båda döda 1578, flyttades hit från den rivna kyrkan i Eythra och sitter inmurad i byggnaden. De tre gjutjärnsklockorna kom 1954 från kyrkan i Bösdorf, som förstördes av brunkolsbrytning i dagbrott.

Kapellet ligger vid Rundkapellenweg i Knautnaundorf, omkring 12 km från Leipzigs centrum, omgivet av en liten kyrkogård. Interiören är delad: det medeltida rundkapellet och det tidigare långhuset, nu församlingssal, nås genom separata ingångar. Byggnaden är skyddad som byggnadsminne sedan 1977 och genomgick en omfattande renovering 2025, så tillträdet kan vara begränsat.

Tornets runda skaft, nästan tio meter i diameter, är den äldsta delen och dateras till före 1100 genom jämförelse med resterna av slottskapellet i Groitzsch. Kopplingen till Wiprecht von Groitzsch, vars böhmiska hustru kom från en trakt med rundkyrkor, antyder en försvunnen herrgård på platsen.