Tegernsees kloster, Benediktinkloster i Tegernsee, Tyskland

Tegernsee kloster är ett före detta benediktinkloster vars byggnader nu utgör Schloss Tegernsee: ett stort krämfärgat komplex med långt rött tegeltak, två fyrkantiga torn med grå spetsar och urtavlor samt en stenig mittentré med välvd dörr och runt fönster. Området omfattar också församlingskyrkan St. Quirinus, Tegernsee gymnasium och Bräustüberl.

Klostret grundades omkring 760–765 av bröderna Otkar och Adalbert av Huosi-släkten, enligt en legend nedtecknad i Passio Sancti Quirini. Efter hertig Tassilo III:s fall blev det ett karolingiskt kungskloster, förföll under 900-talet och återgrundades som rikskloster 978 under Otto II. Under abboten Ellinger och munken Froumund var det ett centrum för handskriftstillverkning, och dess gjuteri göt 1014 dörrarna till Mainz domkyrka.

Namnet Tegernsee kommer från fornhögtyska tegarin seo, ”stor sjö”. Munkarna kopierade här handskrifter och skrev verk som Ruodlieb och Antikristspelen, och abbot Gozbert grundade ett klockgjuteri 1083. I de tidigare klosterbyggnaderna finns nu Bräustüberl, den bayerska hertigliga bryggeriet Tegernsees ölstuga och restaurang.

De tidigare klosterbyggnaderna ligger i centrala Tegernsee, några minuters promenad från sjön. En del av anläggningen används av Tegernsee-bryggeriets Bräustüberl och en restaurang, andra rum av Gymnasium Tegernsee; församlingskyrkan St. Quirinus, det tidigare klosterkapellet, går att besöka. Hertigarnas privata bostad är inte tillgänglig.

I klostrets skriptorium tillkom omkring 1050 Ruodlieb, en latinsk versepos skriven av en munk i Tegernsee, och Antikristspelet, ett latinskt liturgiskt drama från samma tid. Omkring 1500 sammanställde bibliotekarien Konrad Sartori där Liber illuministarum, en samling på över 750 recept för pergament, pigment och förgyllning.