Elisabethkirche, Berlin-Mitte, Nyklassisk kyrka i Mitte, Tyskland

Elisabethkirche är en nyklassisk kyrkobyggnad i Mitte med en rymlig sal med klassiska kolonner och symmetrisk formgivning. Interiören består av ett stort rum som kan ta emot grupper av olika storlekar och är utformat för att stödja både föreställningar och kulturella sammankomster.

Karl Friedrich Schinkel ritade Elisabethkirche 1828 på uppdrag av kung Friedrich Wilhelm III; kyrkan byggdes 1832–1834 och invigdes den 28 juni 1835 med kronprinsessan Elisabeth närvarande, troligen namngivaren. Fosforbomber träffade kyrkan natten mellan 8 och 9 mars 1945 och brände ut den träinredda interiören; fram till restaureringen 1990–2001 förblev den en ruin.

Sedan restaureringen sköter Sophienförsamlingen byggnaden tillsammans med Berlins senats kulturförvaltning: tidig och samtida musik, teater, utställningar med aktuell konst och experimentella projekt som blandar genrer. Namnet syftar på kronprinsessan Elisabeth, närvarande vid invigningen den 28 juni 1835. En ny kyrkorgel planeras inte.

Kyrkan ligger vid Invalidenstraße 3/4a och vänder sin portik med sex kolonner mot gatan; den omgivande parken, anlagd av Hermann Mächtig 1881 och omgestaltad fram till 2001, har bänkar. Interiören är en enda sal på 28 gånger 18 meter, med fri sikt från varje plats. Sidoportalerna är igensatta; man kommer in genom den grå mittdörren med den lilla skylten.

Kyrkan har inget synligt klocktorn men fick i slutet av 1800-talet tre klockor av gjutet stål från Bochumer Verein; församlingen betalade 1 814 mark för klockor, kläppar, axlar, lager och hävstänger. Eftersom de inte var av brons behövde de inte lämnas in under andra världskriget.