Schöningen Spears, Förhistoriska jaktvapen i Schöningen, Tyskland

Spjuten från Schöningen är tio paleolitiska trävapen som grävts fram ur spjuthorizonten i brunkolsbrottet i Schöningen, distriktet Helmstedt. Nio är kastspjut och ett är en stötlans på 2,53 m; de kompletta spjuten mäter 1,84 till 2,53 m med diametrar på 29 till 47 mm. De flesta är gjorda av långsamt växande gran, spjut IV av tall, och alla är lätt deformerade av sedimenttryck.

Utgrävningar ledda av Hartmut Thieme vid Niedersachsens kulturminnesmyndighet tog fram spjuten mellan 1994 och 1999 ur Spjuthorizonten i brunkolsgruvan i Schöningen. Termoluminescensdatering av upphettade flintor under fyndlagret ger 337 000 till 300 000 år, alltså MIS 9; en studie från 2025 som föreslår omkring 200 000 år är omstridd. De är de äldsta kompletta trävapnen som är kända.

Namnet kommer från den närliggande staden Schöningen, där besökare idag kan se vapnen på forskningsmuseet. Utställningen visar hur tidiga människor bearbetade träet och vilka jakttekniker de använde.

Forschungsmuseum Schöningen ligger några kilometer från den ursprungliga platsen och visar originalen i klimatkontrollerade montrar. Besökare får också insikt i de vetenskapliga metoder som används för att studera fynden.

Forskare hittade mer än 10 000 ben av vilda hästar på platsen, vilket tyder på intensiv jaktverksamhet. Koncentrationen av dessa lämningar gör platsen till en av de viktigaste förhistoriska jaktlägren i Europa.