Seligenthals kloster, Cistercienskloster i Landshut, Tyskland

Seligenthal är ett cisterciensernunnekloster grundat 1232 i Landshut. Dess klosterkyrka, invigd 1259 och ombyggd i tidig rokokostil 1732–34 enligt ritningar av Johann Baptist Gunetzrhainer, har centralplan med stuck och takfresker av Johann Baptist Zimmermann. Anläggningen omfattar ett kyrktorn uppfört 1698 och klosterbyggnader kring innergårdar.

Ludmilla, änka efter hertig Ludvig I av Bayern, grundade klostret 1232; hon bodde där och begravdes i Afra-kapellet 1240. Klosterkyrkan, som invigdes 1259, blev begravningsplats för Wittelsbach-hertigarna. Åren 1732–34 byggde Johann Baptist Gunetzrhainer om den till en centralbyggnad i tidig rokokostil, med stuck och takfresker av Johann Baptist Zimmermann. Klostret upplöstes 1803 och återupprättades 1835.

Namnet Seligenthal finns första gången dokumenterat 1245 eller 1246, då huset införlivades i cisterciensorden. Två tidiggotiska träfigurer i abbedisskyrkan, den ena med en tidig form av det bayerska rutmönstrade vapnet, minner om grundaren Ludmilla och hennes make Ludvig I. Nunnorna drev en flickskola från 1782 till stängningen 1820; i dag rymmer anläggningen förskola, Grundschule, Wirtschaftsschule, Gymnasium och Fachakademie für Sozialpädagogik.

Klostret har idag ett utbildningscampus med förskola och flera skolnivåer och är aktivt som lärandegemenskap. Besökare bör notera att området fortfarande främst används som utbildningsinstitution.

Två tidiggotiska träfigurer i abbedisskyrkan, med en tidig form av det bayerska rutvapnet, minner om grundaren Ludmilla och hertig Ludvig I. Ludmilla begravdes 1240 i det romanska Afra-kapellet och hennes kvarlevor flyttades senare till abbedisskyrkan.