Wiesbadens rådhus, Rådhus i nyrenässansstil vid Schlossplatz i Wiesbaden, Tyskland.

Neues Rathaus är säte för Wiesbadens borgmästare och stadsfullmäktige, vid Schlossplatz mittemot Stadtschloss. Georg von Hauberrisser uppförde det 1883–1887 i nyrenässansstil; marknadsfasaden är omkring 100 meter lång med avskuren hörn, två åttkantiga småtorn, mittenförsedd trappgavel och delvis klädnad av röd Mainsandsten. Fasaden mot Schlossplatz återuppbyggdes i förenklad form i början av 1950-talet efter krigsskador.

År 1882 utlyste den växande staden en arkitekttävling om ett nytt rådhus, eftersom det gamla från 1600-talet inte längre räckte till vare sig i utrymme eller representation. Georg von Hauberrissers vinnande förslag uppfördes under hans ledning och invigdes 1887. I februari 1945 skadades byggnaden delvis; 1949 revs den stora gaveln av rasrisk och fasaden mot Schlossplatz återuppbyggdes i förenklad form med en våning mer.

Ratskeller i källaren målades 1890 av Kaspar Kögler, tillsammans med sin elev Wilhelm Weimar och Münchenmålaren Heinrich Schlitt, som dekorerade ölkällaren med humoristiska scener och sentenser. En hånfull vers vid ingången övermålades under nazitiden; vid restaureringen 1987 avstod stadsfullmäktige av kostnadsskäl från att frilägga freskerna, som därmed raderades för gott.

Byggnaden vetter mot Schlossplatz mittemot Stadtschloss och intill Marktkirche; baksidan gränsar till Marktplatz med Marktsäule. Restaurangen Ratskeller upptar nästan hela källaren, och inne finns det välvda entréhallen och trapphuset kvar. Den stora sessionssalen är husets representativa rum.

Ratskeller i källaren målades 1890 av Kaspar Kögler och hans elev Wilhelm Weimar, medan Heinrich Schlitt dekorerade ölkällaren. En hånfull vers vid ingången målades över under nazismen; när freskerna kom fram vid restaureringen 1987 lät stadsfullmäktige radera dem i stället för att restaurera dem, och de gick förlorade för alltid.