Kloster Stuben, Klosterruiner i Rheinland-Pfalz, Tyskland

Kloster Stuben är ruinen av ett augustinerkloster på en halvö vid Bremm vid Mosel. Endast kyrkans yttermurar återstår, 45 meter långa och 10 meter breda; den västra muren saknas och det inre ligger öppet mot himlen. Det forna klostrets mark används nu som vingårdar för märket Abtei Kloster Stuben.

Adelsmannen Egelolf överlämnade på sin dotter Giselas, den första abbedissans, begäran sitt borgshus, ett kapell och ägor på landtungan vid Bremm till abbot Richard I av Springiersbach. Ärkebiskop Albero av Trier bekräftade grundandet 1137 och begränsade konventet till 100 kvinnor. 1208 skänkte riddaren Heinrich von Ulmen stauroteket han fört med sig från Konstantinopel; 1685–1687 byggdes kyrkan och korskapellet om, och 1802 upphävdes klostret.

Namnet Stuben kommer från 'stuba', ett uppvärmt rum eller litet hus där nunnorna bodde; det latinska namnet var 'sorores de insula beati Nicolai in Stuppa', systrarna på Sankt Nikolaus ö i Stuben. Klostrets sigill visade Stubenkorset, Sankt Nikolaus och det bysantinska dubbelkorset som också syns på staurotheken. Sedan 1959 står reliken i centrum för Korsfesten som instiftades av biskop Wilhelm Kempf.

Kyrkoruinen ligger på en halvö nära Bremm vid Mosel, och den forna klostermarken är i dag vingård för vinmärket Abtei Kloster Stuben. Av kyrkan återstår bara ytterväggarna, 45 meter långa och 10 meter breda; västväggen saknas helt, så interiören ligger öppen mot himlen. Platsen är en hållplats på vandringsleder längs Mosel nära Bremm.

Klostrets sigill visade Stubenkorset, Sankt Nikolaus och det bysantinska dubbelkorset som också syns på stauroteket. Detta relikskrin, som rymmer en 7 mm tunn flisa av det sanna korset hämtad från Konstantinopel efter fjärde korståget, finns nu på Limburgs stiftsmuseum och står sedan 1959 i centrum för Kreuzfest som inrättades av biskop Wilhelm Kempf.