Koblenz Fortress, Militär fästning i Koblenz, Tyskland

Koblenz fästning är ett preussiskt befästningssystem i sex avsnitt som byggdes från 1815, med vallar, fort och batterier runt Koblenz och Ehrenbreitstein. Huvudverket, citadellet Ehrenbreitstein, ligger på en höjd ovanför Rhens och Mosels sammanflöde. Fotografiet visar gråbrunt murverk i kantiga, stjärnformade vallar, en lång smal muromgärdad tillfart, en stor plan ljus innergård med låga byggnader under mörka tak och väldiga sluttande bastioner som trappas ned, med gräs och buskar längs kanterna.

Fästningen Koblenz byggdes av Preussen i tre etapper: 1815–1830, 1859–1868 och 1871–1886, ritad av Ernst von Aster och Gustav von Rauch. Kung Fredrik Vilhelm III gav byggnadsordern den 11 mars 1815, sedan Wienkongressen tilldelat Rhenlandet till Preussen. Citadellet ersatte den kurfurstliga fästningen på Ehrenbreitstein som sprängdes 1801. En del avvecklades 1890, portarna revs 1896–1899 och fler verk 1920–1927.

Namnet på Ehrenbreitsteins citadell kommer från Ehrenberts medeltida borg, som på 1800-talet ersattes av den preussiska fästningen. Huvudverket i var och en av de sex sektionerna kallades ”Feste”; för sektionerna blev termen ”System” etablerad från 1865. Fästningen klassas som klassicism, men verken på Rhens vänstra strand lånar former från medeltida och renässansarkitektur.

Det bästa sättet att nå denna plats är med linbana från Rhens strand, vilket ger utsikt över floden och omgivande landskap under resan. Området är rymligt och bekväma promenadskor rekommenderas för att utforska.

När fästningen stod klar ansågs den ointaglig, likt Gibraltar, och dess 14 km befästningsverk motsvarade skalan i Paris och Köln. Den är det första exemplet på 1800-talets stora fästningstyp, byggd enligt Neupreußische Befestigungsmanier med ett polygonalt system i stället för bastioner.