Matisi Grottoes, Arkeologisk plats i Sunan, Gansu, Kina.

Matisigrottorna är en grupp av sju buddhistiska klipplokaliteter i norra utlöparna av Qilianbergen i det autonoma yuguriska länet Sunan i Gansu. Komplexet omfattar över 70 grottor, fler än 500 statyer och omkring 200 kvadratmeter väggmålningar. Det består av Norra och Södra Mati-klostret, Tusenbuddhagrottorna, Jinta-klostret samt Övre, Mellersta och Nedre Guanyingrottan.

Grottorna började i Xiegu, där lärdomen Guo Yu levde och undervisade under de sexton kungarikenas tid. År 401 grundade Juqu Mengxun Norra Liang och storskalig uthuggning inleddes, vilket gav Upplysningsgrottorna och Jintasi. Större restaureringar ägde rum 1524 och 1898, och 1996 förklarades platsen som nationellt kulturminne.

Namnet Matisi betyder "hästhovsklostret": ett hovavtryck i berget tillskrivs i kinesisk legend guden Erlangs häst och i tibetansk tradition kung Gesars riddjur. Den tibetanska stammen Mati bosatte sig söder om Zhangye efter An Lushan-upproret och gav flera platser namnet Mati. I grotta 8, "hästhovskammaren", omger Ming-dynastins muralmålningar en mittpelare.

Anläggningen ligger cirka 65 km söder om Zhangyes centrum, på västra stranden av Matifloden i den tibetanska kommunen Mati. Grotta 3 i Norra Matisiklostret, 42 m hög, har varit stängd sedan 2002 på grund av en bergsspricka mellan dess andra och tredje nivå. Komplexet är utspritt över tiotals kilometer i Qilianbergens norra utlöpare, så planera transport mellan de olika grottgrupperna.

Namnet ”hästhovsklostret” kommer från ett hovformat märke i berget. Den kinesiska legenden tillskriver det guden Erlangs häst, den tibetanska traditionen hjältekungen Gesars riddjur. Märket sägs ligga framför grotta 8, Mati-hallen i Norra Mati-klostret.