Gulangyu, Bilfri ö nära Xiamen, Kina

Gulangyu är en ö på 1,88 km² utanför Xiamen, administrativt en del av Siming-distriktet. Den täta bebyggelsen av två- till fyravåningshus med ljusa väggar och röda eller terrakottafärgade sadeltak reser sig från vattnet, med enstaka platta och blå tak samt små gårdar eller takterrasser. En bronsstaty av en flicka med flätor, som håller håret vid sidan av huvudet, står mot grönska.

Gulangyu blev en internationell bosättning efter fördraget i Nanking 1842, som öppnade Xiamen som fördragshamn. Dess markregler godkändes av Qing-regeringen i maj 1902, och 13 länder, däribland Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Japan, hade extraterritoriella rättigheter och satt i Kulangsus kommunalråd. Japan ockuperade ön från 1942 till andra världskrigets slut.

Kristendomen kom på 1900-talet och förde med sig västerländsk musik; kyrkor och konsertsalar följde, och öns musikliv blandades med utländsk musik och konst. Pianisten Yin Chengzong, altviolisten Jing Yang och pianisten Xu Feiping föddes här. Gulangyu konserthus med 580 platser är en av Fujians främsta akustiska scener för klassisk musik.

Färjor går till ön från kryssningsterminalen Dongdu och kajen Songyu i Xiamen; terminalen Lun Du betjänar invånare och trafikerar även nattetid. Bilar och cyklar är förbjudna, så man går eller åker liten eldriven vagn, och varor dras uppför gränderna på träkärror med hjul.

Öns namn kommer från hokkien Kó͘-lōng-sū: 鼓浪 betyder "trumvågor", efter ljudet av havet som slår mot reven, och 嶼 betyder "liten ö". Det kinesiska namnet fångar alltså ljudet av vattnet, inte en landform.