Wetzikon-Robenhausen, Arkeologisk plats i Wetzikon, Schweiz

Wetzikon-Robenhausen är en förhistorisk pålbyggnadsboplats på Pfäffikersees södra strand i Robenhausen-våtmarken, cirka 10 hektar stor med en buffertzon på 20 hektar. Utgrävningarna frilade rektangulära hyddor på omkring 6–7 m och 40 m², resta på ek- och barrträspålar med 12–18 cm diameter, med väggar av lera och halm och sovplatser fodrade med mossa.

Utgrävningarna började i mitten av 1800-talet och avslöjade neolitiska fynd, bland annat verktyg och hushållsföremål. Dessa upptäckter representerar några av de tidigaste kända bosättningarna i regionen och ger bevis för hur människor levde i förhistorisk tid.

Jakob Messikommer, som upptäckte platsen 1856–1858, grävde fram vävda tyger, flätor, en matta av raffia och delar av en neolitisk vävstol – bevis på textilarbete i Robenhausen. Han identifierade också 58 djurarter bland de organiska fynden och rapporterade spår av smörtillverkning. En minnessten och eken Messikomer Eich i Robenhausens vass påminner om honom.

Eftersom platsen är skyddad behöver du särskilt tillstånd innan du går in i de arkeologiska områdena. Det är viktigt att i förväg ta reda på vilka delar som är tillgängliga och hur du besöker platsen på ett respektfullt sätt.

Bland fynden fanns vävda tyger, flätor, en matta av raffia och spår av smörtillverkning, bevarade i den vattenmättade torven. Jakob Messikommer, som grävde från 1856, bestämde rester av 58 djurarter. En minnessten och en ek, Messikomer Eich, hedrar honom i Robenhausens vass.