Reformed church, Protestantisk kyrka i Solothurn, Schweiz

Reformerta stadskyrkan i Solothurn, uppförd 1922–1924 efter ritningar av Armin Meili, är en nyklassicistisk tvärkyrka nordväst om gamla stan. En monumental portik med reliefprydda pelare av Otto Kappeler och August Suter leder in i ett tvärställt interiör som domineras av en predikstolsvägg i mörkgrå marmor och räfflade joniska kolonner. Baktill avslutas skeppet av ett torn krönt av ett kupolförsett runt tempel.

Den reformerta församlingen uppförde sin första kyrka här 1867 efter ritningar av Ferdinand Stadler, tjugo år efter Sonderbundskriget. Invandringen från reformerta kantoner under industrialiseringen gjorde en större byggnad nödvändig, och nuvarande kyrka restes 1922–1924 enligt Armin Meilis ritningar nordväst om gamla stan. Den är en av Schweiz sista historicistiska kyrkobyggnader och landets sista tvärkyrka.

Kyrkans namn syftar på den reformerta församling som lät bygga den efter Sonderbundskriget. Interiören domineras av en predikstolsvägg i mörkgrå marmor med ett träbord för nattvarden framför, och rummet indelas av räfflade kolonner med joniska kapitäl. På sommaren hålls orgelkonserter här, även i St. Ursus-katedralen och Jesuitkyrkan.

Byggnaden ligger i den västra delen av staden och är tillgänglig till fots från olika bostadsområden. Besökare bör i förväg kontrollera om gudstjänster eller besök är öppna för allmänheten.

Kyrkan är en av de sista schweiziska byggnaderna från historicismen och den sista i Schweiz som kan räknas som tvärkyrka: församlingen sitter vänd mot predikstolsväggen i stället för ett avlägset altare. Dess sex bronsklockor, gjutna 1925 av H. Rüetschi i Aarau, är stämda efter enskilda klockor i S:t Ursus-katedralen.