Piz d'Agnel, Alpint berg i Graubünden, Schweiz

Piz d'Agnel är en 3 204 meter hög topp i Err-gruppen i Albula-Alperna, på gränsen mellan Surses och Bever ovanför Bivio och Marmorerasjön. Huvudtoppen är en smal klipppyramid som stupar brant mot öster, med en bred nordvästlig kam; i öster radas tre höjder utan höjdsiffra upp och sydkammen löper till Piz Campagnung. Glaciären Vadret d'Agnel ligger på nordöstra flanken.

Ludwig Theobald gjorde den första dokumenterade bestigningen i augusti 1861, via Fuorcla da Flix och nordvästsluttningen. Toppen ligger på kommungränsen mellan Surses och Bever, i Err-gruppen i Albula-alperna. Huvudtoppen är en smal klipppyramid som stupar brant mot öster, med en bred nordvästkam; i öster radas tre höjdangivna toppar utan siffra och sydkammen löper till Piz Campagnung.

Namnet kommer från rätoromanska: i idiomet puter betyder agnè (plural agnels) "lamm", så Piz d'Agnel är "lammtoppen". Ordet piz, rätoromanskans ord för topp, återkommer i grannarna Piz Campagnung och Piz Neir. Berget reser sig ovanför Bivio, där rätoromanska fortfarande talas.

På sommaren når man toppen via Fuorcla da Flix (3 065 m) från Jenatschhütte (2 652 m) på cirka 2 timmar, eller från Julierpassvägen (2 200 m) på cirka 3½ timme; östryggen via Fuorcla d'Agnel är graderad ZS och saknar fast klippa. På vintern tar uppstigningen från Jenatschhütte cirka 2 timmar (WS+), och skidfärden ner till Bivio eller Marmorera genom Val da Natons kräver säkra snöförhållanden och uppmärksamhet på lavinfaran.

Den första dokumenterade bestigningen gjordes av Ludwig Theobald i augusti 1861 via Fuorcla da Flix (3065 m) och nordvästsluttningen. Normalvägen följer fortfarande den linjen: omkring två timmar från Jenatschhütte (2652 m) och 3½ timme från Julierpassvägen (2200 m).