Sosto, Bergstopp i Ticino, Schweiz

Sosto är ett 2220,6 m högt gnejsberg i de tessinska Lepontinska alperna som reser sig över Olivone och Campo i Bleniodalen. Dess branta väst- och sydsluttningar bildar en fristående klipppyramid kallad Bleniodalens Matterhorn, medan nord- och östsidan mot Val Luzzone och Val Carassin faller mindre brant. Vid västra väggen har Brenno skurit ut den trånga Gola del Sosto.

Sosto avbildas schematiskt i rött på Olivones vapen. Den gamla vägen Vecchia Strada del Sosto till Campo gick genom klyftan Gola del Sosto vid västra väggens fot innan en tunnel ersatte den. Berget har gett namn åt Sosto-skiffer, en blågrå kalkglimmerskiffer med kiselkalk- och marmorlager som utgör en underenhet av fjärde ordningen i Alpernas geologi.

Sosto avbildas i rött på vapnet för Olivone, byn som berget reser sig över, och toppen är därför också en lokal symbol. Smeknamnet Bleniodalens Matterhorn kommer av den fristående klipppyramiden med branta väst- och sydsluttningar.

Den enklaste bestigningen börjar vid Passo Muazz (1 697 m), som nås med bil från Lago di Luzzone; en omarkerad stig klättrar brant till en sidotopp på 2 102 m och korsar sedan klippa till toppen, svårighetsgrad T4 till T5. Från Olivone går en materiallinbana till Alp Cumpiètt (1 570 m), varifrån en stig löper norrut över passet.

Sosto ger namn åt en geologisk underenhet: den blågrå kalkglimmerskiffern med kiselkalk- och marmorlager i toppområdet kallas Sosto-skiffer och hör till Bündnerschiefer. Berget avbildas dessutom schematiskt i rött på Olivones vapen.