St. Remigius, Kyrkobyggnad i Falera, Graubünden, Schweiz

St. Remigius är en kyrka i Falera vars romanska torn från 1200-talet med 1,80 m tjocka murar lutar 50 cm åt sydväst, sammanpressat av den jord som lagts upp för att ge kyrkogårdsmuren skeppsform. Skifferplattornas tältak täcker ett långhus och ett sengotiskt kor från 1491; långhusets längd motsvarar tornets höjd.

En kyrka vigd åt sankt Remigius i Falera finns i ett gåvobrev från kejsar Henrik III år 1045, som skänkte egendomar där till klostret Schänis. Byggnadsarbeten är belagda mellan 1475 och 1491: avlatsbrev utfärdades för ombyggnaden och biskop Balthasar Brennwald av Chur vigde tre gotiska altaren den 7 december 1491. År 1904 övertog den nya Herz-Jesu-kyrkan församlingsuppgiften.

Faleras vapen visar kyrkan, och i bygden kallas den Baselgia veglia, den gamla kyrkan. Inne täcker Nattvarden, målad 1646 av Georg Wilhelm Gresner från Konstanz, hela norra väggen; Michel Mirer vitmålade den 1766 och 1936 togs den fram igen. Koret har en oljebergsscen från 1623 med donatorns vapen.

Kyrkan ligger avsides från byn vid foten av den skogklädda Mutta-kullen, intill den förromerska kult- och astronomiplatsen, och nås till fots från Falera. Den skeppsformade kyrkogårdsmuren omsluter byggnaden; tornet lutar cirka 50 cm åt sydväst eftersom det pressar samman den lösa fyllningen. Utanför gudstjänsterna kan interiören vara låst.

Tornet lutar cirka 50 cm åt sydväst eftersom dess 1,80 m tjocka murar pressade samman den uppfyllda jord som gav kyrkogårdsmuren dess skeppsform, en anspelning på Noas ark. I tornet hänger en klocka gjuten omkring 1300, 71 cm i diameter, invigd åt helgonen Remigius och Germanus samt de fyra evangelisterna; den är en av de äldsta klockor som ännu rings i Graubünden.