Lazariterkirche Gfenn, Kyrkobyggnad i Gfenn, Dübendorf, Schweiz

Lazariterkyrkan i Gfenn är en medeltida stenbyggnad med ett rektangulärt huvudrum och ett indraget kor, med tre rundbågade dörröppningar på utsidan. Inuti har väggarna målningar från medeltiden, och byggnaden används fortfarande för bröllop och konserter.

Den första dokumenterade omnämnandet av ”de fromma bröderna vid S:t Lazarus sjukhus i Gvenne” härrör från 1250; bosättningen dateras till första fjärdedelen av 1200-talet, och fogden Rudolf III av Rapperswil, som 1217 gjorde en pilgrimsfärd till det heliga landet, antas vara grundare. Munkklostret nämns sista gången 1326, men 1368 ledde ordensmästarinnan Bertha von Hünenberg nunnor där. År 1525 upplöste staden Zürich klostret, sålde byggnaderna 1527, och kyrkan användes som lada till dess att kommunen förvärvade den 1956 och lät restaurera den 1961–1963 efter en anlagd brand.

Namnet Gfenn syftar på den forna sumpmarken kring moränkullen där kyrkan står. Sedan 1967 används byggnaden ekumeniskt och jämbördigt av flera kristna samfund som Simultankirche. Vartannat år sammanträder ordens generalkapitel här, och i början av april firar lazariterna en investitur.

Kyrkan ligger på en moränkulle omkring tio meter över byn Gfenn, öster om Dübendorf; nära ligger naturreservatet Chrutzelried. Den 1988 restaurerade «Klosterstube» och den återupptäckta romanska källaren används som offentliga rum. Byggnaden är en simultankyrka som delas av flera kristna samfund, så tillträdet kan vara begränsat under deras gudstjänster.

Kyrkan är i dag ett av de viktigaste centrumen för de europeiska lazariterna, vid sidan av Seedorf i Uri och Schlatt i Südbaden. Vartannat år hålls ordensgeneralkapitlet här och i början av april en investiturceremoni.