SOB-Sitterviadukt, Järnvägsviadukt i Herisau, Schweiz.

SOB-Sitterviadukt är en enkelspårig järnvägsbro som Südostbahn för över floden Sitter, 365 meter lång och 99 meter över floden och därmed Schweiz högsta järnvägsbro. Den 120 meter långa nitade stålfackverksbalken med fiskbuksform, fortfarande det längsta fackverksspannet på en schweizisk järnvägsbro, förbinder stenvalvsviadukter: fyra valv på 25 meter på Sankt Gallen-sidan och på Herisau-sidan två valv på 25 och fem på 12 meter i en kurva med 350 meters radie. Hela bron ligger i 16 promilles stigning.

Viadukten byggdes 1908–1910 av Bodensee-Toggenburg-Bahn; den 920 ton tunga stålfackverksbalken monterades av Bell Maschinenfabrik och sattes på fyra granitblock på 13,5 ton vardera. Bygget kostade 1,55 miljoner franc. Ras i banken sydväst gjorde att två bågar på 12 meter måste tillfogas. Åren 1920–1922 stabiliserade ett stag med 2240 kN mottryck de två pelarna, som lutat upp till 270 millimeter mot varandra.

Bron bär Voralpen-Express och är ett schweiziskt kulturminne av nationell betydelse i klass A (KGS-nummer 17031). Dess stålfackverk, det längsta spannet hos en schweizisk järnvägsbro, syns från Kubelbron och St. Galler Brückenweg nedanför.

Den bästa utsikten över viadukten får du från stigar längs floden Sitter, där du kan se bågarna och stenen underifrån. Platsen är lätt att nå med kollektivtrafik, och vandringsleder i närheten erbjuder olika vinklar för att uppskatta konstruktionen.

Den 920 ton tunga stålfackverksbalken monterades på ett 97,15 meter högt träställningstorn som byggdes av timmermannen Richard Coray mellan sommaren 1908 och våren 1909, med 1 650 m³ trä och en vikt på nästan 1 400 ton. En hiss i tornet förde tio till tolv personer 78,5 meter upp. I november 1909 stod tornet och bron emot höststormar av orkanstyrka.