Strassburger Monument, Minnesmärke i Elisabethenanlage, Basel, Schweiz

Strassburger-monumentet står i Elisabethenanlage intill Centralbahnplatz mittemot Basel SBB, inte i St. Alban. Carraramarmorgruppen visar en bevingad genius som leder Alsatia i folkdräkt och ett gråtande barn till Helvetia, som håller en sköld över henne och griper hennes utsträckta hand. Två reliefpaneler på sockeln skildrar hjälpen till Strasbourg och Hirsebrei-färden 1576; ett löpande vapenband visar kantonerna och Strasbourg.

I augusti 1870 beordrade den preussiske generalen von Werder beskjutning av Strasbourg. Basel bildade en hjälpkommitté den 4 september; Bern och Zürich anslöt sig. Den 8 september fick borgmästarna Otto von Büren (Bern) och Melchior Römer (Zürich) von Werder's godkännande, och efter 15 september evakuerades nästan 1 800 civila. Omkring 1890 bad baron Gilbert Hervé-Gruyer Förbundsrådet om ett minnesmärke; Basel valdes, Bartholdi högg det i Carraramarmor och den 20 oktober 1895 invigdes det.

Figurerna har namn och dräkter: den bevingade genien leder Alsatia i alsassisk dräkt, åtföljd av ett gråtande barn, till Helvetia, som håller skölden över henne och griper hennes utsträckta hand. Sockelrelieferna ställer hjälpen 1870 mot Zürichs båt som 1576 förde en gryta hirsgröt till Strasbourg; ett vapenband visar Basel-Stadt och Basel-Landschaft på en gemensam sköld, jämte Bern, Zürich, Strasbourg och Schweiz.

Monumentet står i Elisabethenanlage, det grönområde som gränsar till Centralbahnplatz mittemot Basel SBB:s station, och nås till fots från stationens utgångar utan byte. Gräsmattorna och gångarna runt omkring är plana och utan trappsteg, och statyn syns från trottoaren när som helst.

Reliefen på baksidan skildrar ”Hirsebrei”-episoden 1576: en båt förde en gryta hirsgröt från Zürich till Strasbourg som tecken på hjälp. Ett band av vapensköldar löper runt sockeln och förenar Basel-Stadt och Basel-Landschaft på en gemensam sköld, jämte Bern, Zürich, Strasbourg och Schweiz.