Monastery church Muri, Barock klosterkyrka i Muri, Schweiz

Muri klosterkyrka, vigd åt sankt Martin av Tours, ligger mellan korsgången och östflygeln i det forna benediktinklöstret. Skeppet ersattes 1694–1697 av en barock oktogon ritad av Giovanni Battista Bettini, Schweiz största kupolförsedda centralbyggnad. Inuti täcker vit stuckornamentik väggar och valv; förgyllda balkonger med silverfärgade orgelpipor sitter i sidovalven, och ett mörkt förgyllt altare med svart metallgaller fyller mittvalvet.

Ita av Lothringen och Radbot av Habsburg grundade klostret 1027; fem år senare började kyrkan byggas under prosten Reginbold och invigdes den 11 oktober 1064 av Rumold von Bonstetten, biskop av Konstanz. Bränder 1300 och 1363 samt plundringar 1386 förstörde den ursprungliga inredningen. Abboten Plazidus Zurlauben lät mellan 1694 och 1697 ersätta långhuset med en barock oktogon ritad av Giovanni Battista Bettini; större delen av rokokoinredningen tillkom 1743–1750. Efter klostrets upplösning 1841 stod kyrkan oanvänd i nästan ett decennium, användes från 1850 av den romersk-katolska församlingen och övergick i dess ägo 1941.

Kyrkan har fem orglar, den äldsta från 1630, och här hålls ofta konserter. De två förgyllda läktarna med silverpipor flankerar mittens altarbåge, ovanför ett målat vapen. Rokoko-inredningen tillkom till största delen mellan 1743 och 1750.

Kyrkan ligger i vinkeln mellan korsgången och östflygeln i det före detta benediktinklosteret, så man når den genom klosteranläggningen och inte från gatan. Sedan 1850 använder den romersk-katolska församlingen i Muri den för gudstjänster, och 1941 övergick byggnaden i församlingens ägo. Kontrollera gudstjänsttiderna före besöket, eftersom gudstjänsten har företräde.

Kyrkan har fem orglar, den äldsta från 1630, vilket är skälet till att konserter ofta hålls här. Orgeln i vänstra valvbågen står ovanför en blå och guldkantad balustrad, med en likadan i den högra bågen.