Fallätsche, Geologisk trattbildning i Leimbach, Zürich, Schweiz.

Fallätsche är en erosionstratt i molassberggrunden på Albisryggen mellan Uetliberg och Baldern, i Zürichs stadsdel Leimbach. Den mäter omkring 400 meter i nord-sydlig riktning och når cirka 200 meter ned mot Leimbach. Dess branta vägg blottar 300 meter molasssediment, och här har Rütschlibach sitt ursprung; bäcken mynnar i Sihl vid Leimbach.

Den branta väggen bildades i slutet av den senaste istiden, när Linth-glaciären drog sig tillbaka och blottade 300 meter molassavlagringar. Sedan dess har bakåtskridande erosion grävt ut cirka 400 meter i nord-sydlig riktning och omkring 200 meter ned mot Leimbach, vilket flera gånger tvingat fram flyttningar av krönvägen på cirka 780 m ö.h. Det senaste större stenraset inträffade den 8 maj 2004.

Namnet kommer från latinets vallis, 'dal', med suffixet -acea, alltså *(terra) vallacea, 'dalliknande terräng'; det togs upp i tyskan flera århundraden innan det första gången beläggs i Zürich på 1300-talet. I Fallätsche-området finns flera klubbstugor byggda under 1900-talets två första decennier, då sluttningen ännu var mindre skogbevuxen: Bristenstäfeli, Alpina-stugan, Teehütte Fallätsche (1908/09) från Alpenclub, Glecksteinhütte (1909/10) från Alpenclub Amicitia och stugan tillhörande Alpenclub Felsenkammer.

Platsen nås enklast med S4-tåget till stationen Zürich Leimbach och sedan markerade gångvägar. Området är lätt att nå till fots och ger tydliga vyer över landskapet runtomkring.

Fallätsche är källområdet för Rütschlibach, som mynnar i Sihl vid Leimbach. Vid molassens fot ligger ett lager bituminös märgel som kallas «Stinkkalke»: slås den sönder med hammare luktar den petroleum på grund av sitt höga innehåll av organiskt material.