Waldfriedhof Davos, Begravningsplats i Davos, Graubünden, Schweiz

Waldfriedhof Davos, formellt Waldfriedhof Wildboden, ligger mellan Davos Platz och Davos Frauenkirch i en befintlig lärk-lund. Arkitekten Rudolf Gaberel uppförde den 1920 tillsammans med Christian Issler; skulptören Erwin Friedrich Baumann formgav portalen i cyklopiskt murverk. Radgravarna bildar en elliptisk anläggning, medan privata gravar följer terrängens naturliga ojämnheter. Torrmurar omger området, och gravarna får endast prydas av enkla träkors av lärk och ohuggna inhemska stenar.

Waldfriedhof Wildboden uppfördes 1920 av arkitekten Rudolf Gaberel tillsammans med Christian Issler; skulptören Erwin Friedrich Baumann formgav portalen i cyklopisk murverk. Efter att Schweiziska israelitiska förbundet verkat för saken sedan 1910-talet tillkom 1930 en judisk begravningsplats, som första gången användes i oktober 1931 för den unge Leos Krupkins begravning. Anläggningen är registrerad som schweizisk kulturfastighet av klass A med nationell betydelse.

Kyrkogårdens ordning tillåter bara enkla kors av lärkträ och råa inhemska stenar på gravarna, vilket har format dess utseende. Många gravstenar från den första generationen är gjorda av skulptören Wilhelm Schwerzmann. I de privata gravarna vilar Ernst Ludwig Kirchner och hans partner Erna Schilling samt Rudolf och Rosa Gaberel.

Begravningsplatsen är tillgänglig via Wildboden-gatan i Davos Frauenkirch, där tydliga stigar leder besökare genom området. Både asfalterade och naturliga stigar gör det enkelt att promenera genom begravningsplatsen utan svårighet.

Begravningsplatsen ligger i en befintlig lärkskog, och dess torrmurar är ovanliga i tysktalande Graubünden. Sedan 1930 finns en judisk begravningsplats inom området; den första begravningen där, i oktober 1931, var den unge Leos Krupkin. Bland de privata gravarna finns konstnären Ernst Ludwig Kirchners och hans partner Erna Schillings gravar.