Menhirs de Clendy, Stenrad i Yverdon-les-Bains, kantonen Vaud, Schweiz.

Menhirerna i Clendy är 45 resta stenar i en skogsglänta vid Yverdon-les-Bains östra kant, nära Neuchâtelsjöns sydvästra ände. De bildar två rader på omkring 50 meter och tre grupper söder därom; stenarna är 0,45 till 4,5 meter höga. Några har bearbetats geometriskt eller människolikt, ibland med ett tydligt huvud.

Restarna restes under 4000-talet f.Kr. av invånarna i regionens pålbyggnadsboplatser, då platsen ännu låg vid Neuchâtelsjöns strand. Efter att ha översvämmats av sjöns nivåförändringar föll stenarna under 1000-talet f.Kr. och försvann under avlagringar. De återfanns när Juravattnens reglering sänkte sjön med över 2 meter; Charles de Sinner publicerade en beskrivning 1896 och Jacques Henri Gabas grävde ut platsen 1975 och fann de ursprungliga groparna.

Den centrala raden har en azimut på 222° sett från dess östra ände, vilket är komplementvinkeln till den gyllene vinkeln på cirka 137,57°. En del stenar har huggits i geometriska eller mänskliga former, några med antytt huvud, och formerna jämförs med franska dekorer. Platsen användes även under bronsåldern, så alla stenar är inte från samma period.

Stenarna står i en skogsglänta vid Yverdon-les-Bains östra kant, nära huvudvägen mot Estavayer-le-Lac vid Neuchâtelsjöns sydvästra ände. Raderna är omkring 50 m långa och söder därom finns fler grupper. De största menhirerna restes igen 1986; de mindre är betongkopior och originalen förvaras på museet i Yverdon.

Den centrala raden har en azimut på 222° från sin östra ände, vilket är komplementvinkeln till en gyllene vinkel (137,57°). 1986 restes de största menhirerna igen, men de minsta ersattes med betongkopior; originalen förvaras på museet i Yverdon.