Mont Collon, Alpint berg i Valais, Schweiz

Mont Collon är en 3 637 meter hög topp i de schweiziska Penninska alperna i Valais, söder om Arolla. Dess glaciärklädda norra vägg dominerar utsikten från byn. Berget flankeras i väster av glaciären med samma namn och i öster av Haut Glacier d'Arolla, som tillsammans bildar Arollaglaciären. Sydväst om toppen ligger Petit Mont Collon (3 555 m) och i söder, på samma kam, Mitre de l'Évêque (3 653 m) och l'Évêque (3 716 m).

Mont Collons första bestigning skedde inte allmänt 1867, utan den 31 juli det året av Hans Baumann och Johann Kronig tillsammans med G. E. Foster via sydostväggen och sydryggen. Västryggen, numera normalvägen, bestegs den 3 augusti 1876 av A. Cust och Frederick Gardiner med guiderna Peter och Johannes Knubel från St. Niklaus. Nordväggen öppnades den 13 augusti 1890 av Jean och Antoine Maître tillsammans med John Hopkinson.

Namnet Mont Collon förekommer på kartor och i klättringsberättelser tillsammans med Petit mont Collon (3 555 m) och Mitre de l'Évêque (3 653 m), som delar dess sydkam. Klättrare som bor på Cabane des Vignettes (3 152 m) eller Refuge des Bouquetins (3 000 m) orienterar sig efter dessa namngivna toppar ovanför Arolla.

Tillträde till berget är möjligt från Arolla via etablerade klättringsleder, med fjällstugor halvvägs. Besökare bör ha bergsklättringserfarenhet och planera klättringen vid gynnsamt väder och tidiga morgontimmar.

Den 27 juli 1970 klättrade Candide Pralong och Louis Favre norra väggen via Pralong-Favre-leden och gick ned längs mittkammen; toppmössan hade då en 140 m hög vertikal isvägg som passerades i fyra firningar.