Prince-Bishops' Castle, Slott i Delémont, Schweiz

Prinsbiskopslottet är ett stort barockkomplex som upptar sydvästra fjärdedelen av Delémonts gamla stad, inte ett slott på en kulle. Det byggdes 1716–1721 av arkitekten Pierre Racine för prinsbiskopen Jean-Conrad de Reinach-Hirtzbach och har en hedersgård stängd av en smidesjärngrind från 1787, en monumental trappa och ett väldigt tak med takkupor, skorstenar och vattenkastare. Dess silhuett, vid sidan av Saint-Marcelkyrkan, är en av stadens symboler.

Här stod redan 1383 ett medeltida befäst hus. Prinsbiskopen Jean-Conrad de Reinach-Hirtzbach lät bygga det nuvarande slottet från 3 oktober 1716 till 1721 enligt arkitekten Pierre Racines ritningar, som sommarresidens utan befästningar. Det såldes som nationalegendom 1793, köptes av staden Delémont 1821 och blev säte för kollegiet 1846.

Namnet påminner om furstbiskoparna av Basel, som använde slottet som sommarbostad och administrationssäte. Trädgårdens västra sida rymde det tidigare orangeriet, som användes som synagoga mellan 1880 och 1909. Sedan 1908 används de före detta ladorna och stallen som gymnastiksal.

Slottet upptar sydvästra kvarteret av Delémonts gamla stad, inte en kulle; man kommer in från rue du 23-Juin genom smidesjärngrinden från 1787. Besökare får bara komma in på gården och i korridorerna, där fasaderna, den monumentala trappan och det stora taket med takkupor och vattenkastare syns. Trädgården med åtta rutor kring en central fontän ligger söder om byggnaden.

I de välvda källarna förvarades vin från furstbiskopens vingårdar i Birse-dalen och i Ötlingen i södra Tyskland, medan två spannmålsvindar under taket rymde Delémonts gods spannmål, hissat upp med vinschar. Det före detta orangeriet på trädgårdens västra sida användes som synagoga 1880–1909.