Abbey of Hauterive, Cistercienskloster i Schweiz

Hauterive kloster är ett cistercienskloster i en krök av floden Sarine, 5,5 km sydväst om Fribourg. Kyrkan, uppförd 1150–1160, är en romansk pseudobasilika med spetsigt tunnvalv och rektangulärt kor; korsgången bevarar romanska dubbelkolonner från 1100-talet och masverk från 1300-talet. Klosterbyggnaderna återuppfördes på 1700-talet enligt ritningar av Franz Beer.

Guillaume de Glâne lät mellan 1131 och 1137 hämta munkar från klostret Cherlieu, lät riva sitt eget slott och återanvände stenmaterialet till klosterbygget; han dog som lekbroder i februari 1142 eller 1143 och begravdes i koret. Kyrkan invigdes den 25 februari 1138 som Sancte Marie de Altaripa och bekräftades av påven Innocentius II 1142. Sedan Fribourgs regering stängt klostret 1848 efter Sonderbundskriget användes det som lantbruksskola och sedan lärarseminarium, tills munkar från Wettingen-Mehrerau återvände 1939.

Klostrets namn kommer från latinets alta ripa, 'hög strand', efter de branta sluttningarna ovanför Sarine. Korstolarna, tillverkade omkring 1482 av cirka 700 delar, monterades ned under restaureringen 2021–2025 och avslöjade renässansmålningar som dolts av nyklassicistiska altare från 1800-talet. Liturgin sjungs delvis på latin enligt den traditionella cisterciensiska gregorianska repertoaren, delvis på franska.

Klosterkyrkan öppnades åter för allmänheten efter restaureringen och invigdes den 4 september 2025. Anläggningen ligger 5,5 km sydväst om Fribourg i en krök av floden Sarine och nås med bil från Hauterive; ovanför klostret ligger det tidigare Saint-Loup-kapellet och det tidigare klosterhärbärget från 1732.

Klostrets vapen förenar Bernhard av Clairvaux schackrutiga band med Guillaume de Glânes gyllene lejon. Guillaume lät riva sin egen borg för att återanvända stenarna i klostret; han dog där som lekbroder i februari 1142 eller 1143 och begravdes i koret.