Mont Vélan, Alpin topp mellan Valais i Schweiz och Aostadalen i Italien

Mont Vélan är en 3 727 meter hög topp i Penninska alperna på gränsen mellan Schweiz och Italien, den högsta punkten mellan Stora Sankt Bernhardspasset och Grand Combin. Dess norra sluttningar bär två stora glaciärer, Glacier de Tseudet i väster och Glacier de Valsoray i öster. Schweiziska alpklubbens Vélanstuga ligger på 2 642 meter på bergets utlöpare.

Laurent-Joseph Murith, kanik vid Hospice du Grand-Saint-Bernard och författare till ett botaniskt handbok om Valais, gav sig av den 31 augusti 1779 med de två lokala jägarna Moret och Genoud. Efter en övernattning på vägen angrep de berget från Glacier de Proz, där Murith högg steg och grepp i en isvägg med en spetsig hammare. Från toppen skrev han till Horace-Bénédict de Saussure att han trodde sig ha bestigit en av de första stora topparna i Europa.

Namnet Vélan kommer från den lokala frankoprovensalska dialekten, där det bar negativa betydelser av herravälde ("ondska", "krossande") och mörka nyanser ("mörk"). Vélanstugan, byggd på 2 642 meters höjd på bergets utlöpare, tillhör Swiss Alpine Clubs Genèvesektion och används av klättrare och vandrare.

Klättrare kan närma sig från antingen den schweiziska eller italienska sidan, med rutter som kräver flerdagarsexpeditioner och klättererfarenhet. Kontrollera lokala väder- och snöförhållanden innan du planerar din klättring, eftersom säsongsvariationer påverkar tillgänglighet och säkerhet.

Namnet «Vélan» kommer från den lokala frankoprovensalska dialekten, som förknippade det med negativa betydelser kopplade till herravälde (”ondska”, ”krossande”) och mörka nyanser (”mörk”). Berget skiljer avrinningsområdena för Valpelline och Stora Sankt Bernhardsdalen. Bergarterna är främst gnejs och skiffer, metamorfa bergarter som troligen härrör från sandiga leriga sediment i Stora Sankt Bernhards-täcket.